Så här skapas nya våtmarker

En första bedömning

Det praktiska arbetet med att anlägga våtmarker och dammar omfattar många olika moment. Steg ett är att hitta lämpliga platser i landskapet. Mestadels har detta arbete bestått i att ta emot intresseanmälningar från markägare efter det att information spridits om projektet i tidningar, broschyrer och vid informationsmöten. Inkomna anmälningar har bedömts efter potentiell nytta för miljön, tekniska förutsättningar och eventuellt motstridiga intressen. De flesta föreslagna platserna har besökts i fält som underlag för bedömningen.

När en plats bedöms vara lämplig inhämtas uppgifter om området: Hur har området sett ut tidigare? Finns fasta fornlämningar? Är området skyddat på något sätt? Finns något dikningsföretag att ta hänsyn till? Vilka naturvårdsvärden berörs?

Detaljprojektering

Om platsen fortfarande bedöms som intressant kan arbete inledas med att mäta in höjdförhållanden och i detalj studera eventuella dräneringssystem, rör och ledningar som kan komma att beröras. Därefter presenteras ett förslag till utformning av våtmarker eller dammar som ska diskuteras med markägare och brukare. När förslaget bearbetats skickas underlag för samråd och ansökan om investeringsstöd till Länsstyrelsen. Samråd sker också med berörd kommun och när så är lämpligt med grannar och företrädare för eventuella dikningsföretag.

Om också Länsstyrelsen bedömer projektet som lämpligt och samråden i övrigt inte visat på några hinder, fortsätter arbetet med detaljprojektering och ta fram underlag för upphandling av entreprenad. I detta arbete ingår ofta en geoteknisk undersökning. När ritningar och beskrivningar av den planerade anläggningen är klara tecknas ett förhandsavtal med berörda markägare och en entreprenör handlas upp för genomförandet.

Samråd, anmälan, tillstånd och dispens

Anläggning av dammar och våtmarker kräver normalt samråd med länsstyrelse enligt miljöbalken. Från 2007 gäller anmälningsplikt för våtmarker med storlek upp till fem hektar. Även omgrävning av mindre vattendrag är anmälningspliktiga. Om det är uppenbart att allmänna eller enskilda intressen inte skadas behövs inga ytterligare tillstånd. Om risk för skada finns måste tillstånd sökas hos miljödomstolen. En tillståndsansökan med miljöprövning i domstol är ofta en relativt omständlig och både tids- och kostnadskrävande processedur. Anläggning som kommer att påverka biotopskyddade miljöer, såsom öppna diken och märgelgravar, eller som ligger inom strandskyddat område, kräver dispens från länsstyrelsen eller i vissa fall kommunen.

Grävning

Under anläggningstiden följs arbetet med byggplatsbesök för att kontrollera att arbetet fortskrider som planerat och för att klara ut frågor och problem som ofta uppkommer under arbetets gång.

Intresserad av damm eller våtmark?

Är du intresserad eller vill veta mer om att anlägga damm eller våtmark, vattendragsrestaurering, behovsanpassade skyddszoner eller reglerad dränering skall du kontakta Anna Olsson eller Jonas Johansson på Vattenrådets kansli 046-355000 vxl eller Karl Holmström och Tette Alström på Ekologgruppen 0418-76750.

Besiktning

När anläggningen är klar ska den besiktigas. Till besiktningen kallas normalt entreprenör, markägare, brukare och representant för berörd kommun. Eventuella fel, brister eller behov av kompletteringar klaras ut.

Avtal

Efter godkänd besiktning skrivs ett avtal mellan markägare och kommun. Avtalstiden är normalt 30 år för anlagda dammar/våtmarker. Efter att avtalet undertecknats utbetalas överenskommen ersättning till markägaren.

Efterarbeten och garanti

Ibland fordras efterarbeten som aktualiserats en tid efter att anläggningen färdigställts. Det kan gälla arbeten som omfattats av garantin för entreprenaden eller problem som varit svåra att förutse. Exempel på sådana är reparation av skador på täckdikningssystem eller nödvändiga justeringar på grund av dittills obekanta jordarts- eller grundvatten-förhållanden.